Hallby Handboll

Vadå? Undrar ni. Vann? Nä, inte denna gång heller. Men våra motionärer bjöd på publikfest och drog näst intill fullt hus med ännu ett nytt publikrekord.

Bankeryd dam - Hallby motion

Resultat 26-23

Publikfest

I måndags fanns det egentligen bara två alternativ för att få kvällen att fortgå. Stanna hemma och titta på Svenska Truckers, eller bege sig till Attarpshallen för att se Bankeryds nystartade damlag möta Hallbys megaseniorer.

Och vem hade väl kunnat ana att så många som 125 personer valde bort tv-soffan till förmån för handboll, en helt vanlig sketen måndag i september? Om det var för de glada motionärerna som folk vallfärdade till Attarpshallen eller för att se nykomlingarna förtäljer inte historien. Motionärerna har i vanlig ordning hybris och väljer att tro att det enkom var för att se halta och lytta medelålders damer kasta boll på bästa sändningstid.

Ryktet säger att någon la plattan i mattan från Stadsparksvallen och J-södramatchen till Bankeryd, sladdade in på snedden framför entrén för att hinna in och se matchens slutminuter.

Stämningsfullt och alldeles, alldeles underbart

I filmmaterial från matchen (ja, det fanns även en proffsfotograf på plats denna afton) utbrast motionärernas coach "oj, trumma också. Jävlar!" när domaren blåste igång matchen. Det var härlig stämning och publiken lyfte båda lagen med trummor, applåder och sus. Bland de 125 åskådarna återfanns närmast sörjande, kollegor, vänner, familj, döttrar och söner. Precis som sig bör i derbyn.

Tejp, tajta shorts och tigerbalsam

Att spela motionshandboll är lite som rysk roulett. Ingen vet vem som står näst på tur att duka under och inför varje match är det lika skrämmande som det är nervkittlande. Bortsett från det gamla vanliga med kramp, höftåkomma, pingis-lungor, svullna knän, rumpsträckning och fingrar ur led undkom våra motionärer större skavanker. Tack vare tejp, orimlig mängd tigerbalsam och det faktum att de faktiskt blir starkare för varje dag som går stod våra motionärer pall. Lägg där till idog löpträning som flera av våra äldre sysslat med under sommaruppehållet.

Att motionärerna blir starkare märks inte minst på klädernas passform som för varje match tycks bli mindre och mindre, vilket ju måste vara ett tecken på att våra motionärer blir allt biffigare.*

Hur gick matchen då?

Jo, motionärerna hade för kvällen bröstat upp med hela 14 spelare och tre coacher, och tur var väl det.

Hallby tog tidigt kommandot och visade upp precis det som 25 år extra erfarenhet ger: lugn, rutin och konsten att springa så lite som möjligt. Tack vare detta höll Hallbys motionärer matchen i ett fast grepp under 45 minuter och såg länge ut att gå mot säsongens första seger.

Därefter förändrades matchbilden då Bankerydstjejerna lade in en sjätte växel och med nyfunnen energi gick om och förbi. Samtidigt gjorde de gamlas skavanker sig påminda och orken tröt. Inte för att motionärerna skyller på skavanker och dålig kondis, men låt oss göra det ändå…

När slutsignalen ljöd var det ändå ingen som pratade slutresultat. Bankeryd hade fullt upp att köra igång sin segerdans medan Hallbys motionärer haltade fram till publiken och körde vågen och kramade om vänner och familj.

Gammal kärlek rostar aldrig

Kärleken till sporten är outtömlig. Det visade sig inte minst efter matchen då kramar utdelades hejvilt mellan spelare, ledare och publik. Kärleksbombningen var total och idel fina ord och positiva tongångar fyllde luften. På pappret slutade kvällen visserligen med förlust. Men när 125 personer samlas en helt vanlig sketen måndag i september för att se motionshandboll känns det faktiskt som en seger ändå.

Och vem vet. Nästa gång kanske megaseniorerna både slår publikrekord och vinner matchen.

Kvällens insats

Går till domaren som rakt igenom stod för en stabil insats, trots ensam på plan. Men också till den magiska publiken och såklart till alla spelare i båda lagen.

Tack!

Till Bankeryd som ville spela mot våra motionärer. Spåkulan visar att ni kommer rusa genom divisionerna lika snabbt som ljuset och till slut hamna där ni hör hemma. Och hör för all del av er om ni vill ta en returmatch. Vänta lite bara så att alla har hunnit återhämta sig ordentligt är ni snälla.

*Men helt ärligt, vem är det vem är det egentligen som sätter storlekar på kvinnors matchkläder? Trippel-XL på tröjor som smiter åt runt armar och midja och XL-shorts sitter som hotpants så att man skulle kunna tro att det är volleyboll vi spelar, inte handboll.